Sverige är ”annorlunda”

EFLs styrelseordförande Lars H. Bruzelius reflekterar över vad länders värderingar och “This is how we do it in Sweden” innebär för internationellt samarbete. 

När svenska företags- och andra ledare är ute i världen och träffar representanter från företag och organisationer från andra länder för att diskutera och besluta om olika frågor, händer det inte sällan att den svenske representanten – efter en stund – höjer sin röst och för de närvarande förklarar, ”att i vårt företag/vår organisation/Sverige gör vi så här”. Hen framför sitt förslag eller lösning med en självklarhet, som visar att hen sitter inne med ”den bästa lösningen”. Vår svenske representant blir därför överraskad över att inte omedelbart mötas av stor entusiasm över och nyfikenhet på den svenska lösningen. Och skulle intresse för den svenska lösningen ändå visas blir hen senare överraskad över att det inte blir den som beslutas.

Att ”svenska lösningar” kanske inte självklart passar i länder i Mellanöstern eller i Afrika kan vi nog förstå – men våra svenska lösningar stöter ofta på bristande förståelse även hos våra grannländer . Vad beror det på? Jo, vi svenskar är annorlunda än alla andra – våra grundläggande värderingar, som medför att vi menar att ”svenska lösningar” är så självklart ”de rätta”, är extrema jämfört med de flesta andra länder. Det framkommer med all önskvärd tydlighet i de årliga mätningar av värderingar hos befolkningen i olika länder, som görs av World Value Survey (WVS). Mätningarna visar att ett lands befolknings grundläggande värderingar spelar viktig roll vad gäller landets ekonomiska utveckling, demokrati, jämställdhet mellan kön, effektivitet i offentlig förvaltning osv.

WVS mäter värderingarna hos befolkningen i ett land i två dimensioner:

  • traditionella vs. sekulära-rationella värderingar, där de traditionella värderingarna lägger vikt vid religion, aktning för föräldrar och auktoriteter etc. och nationell stolthet, medan de sekulära-rationella värderingarna ofta – lite förenklat – är motsatta de traditionella
  • överlevnads- vs. liberala/individorienterade* värderingar, där överlevnadsvärderingarna domineras av ekonomisk och fysisk säkerhet medan de liberala/individorienterade värderingarna framhåller allas lika värde och rätten till medbestämmande i ekonomi och politik; så länge en stat inte kan garantera sin befolkning ekonomisk och/eller fysisk säkerhet är det svårt för liberala/individorienterade och demokratiska värderingar att få fäste.

Generellt kan sägas att värderingarna hos ett lands befolkning går från att domineras av tradionella och överlevnadsvärderingar till sekulära-rationella och liberala/individorienterade värderingar när landets befolknings möjlighet till utbildning samt dess ekonomi utvecklas genom industrialisering och därefter till kunskapsekonomi. Denna generella utvecklingsriktning kompliceras dock av filosofiska, politiska och religiösa idéer som under århundraden påverkat ett samhälle. Detta har medfört för Sveriges del, att vårt sätt att umgås, förhandla och hantera konflikter faktiskt är ovanligt och att resten av världen har andra sociala spelregler, vilket kräver både lyhördhet och insikt från vår sida för att vi skall kunna mötas i samförstånd med representanter från andra länder. Sverige har under de senaste 500 åren påverkats av t.ex. införandet av den evangelisk-lutherska folkkyrkan under 1500-talet, utformandet av en stark statsmakt under 1500- och 1600-talen, stormaktstid under 1600-talet, den franska revolutionen, socialistiska och socialdemokartiska idéer under 1700- och 1800-talen, liberalisering av näringsliv och industrialisering från andra hälften av 1800-talet, skapandet av välfärdsamhälle (”folkhemmet”) under 1900-talets mitt samt nu globalisering, liberalisering och digitalisering av ekonomi och samhällsliv.

Under dessa 500 år – och särskilt under de senast 150 åren, transformerades värderingarna hos Sveriges befolkning radikalt. Sverige blev ”världens modernaste land”, så som det så träffande kallades och skildrades i ett TV-program 2006-07 av Fredrik Lindström och Peter Englund, med jämfört med andra länder de mest uttalade sekulära-rationella och liberala/individorienterade värderingarna.

Norges och Danmarks befolkningar är de, vars värderingar närmast överensstämmer med svenska befolkningens. Det som ffa. skiljer de svenska värderingarna från våra broderfolks är, att deras är något mer traditionella. Vi är många som har erfarenhet av att denna (ganska lilla) skillnad i värderingar kan medföra stora samarbetsproblem. Formell auktoritet, t.ex., har större betydelse i Danmark och Norge än i Sverige, vilket är viktigt att förstå när – och hur – organisation utformas samt hur beslut fattas. Detta förhållande accentueras i än högre grad när vi jämför svenska värderingar med värderingarna i anglosaxiska länder, så som Storbritannien, USA och Australien. I dessa länder är de traditionella värderingarna ofta fortfarande relativt starka. Dessa länders organisationer och beslutsprocesser är därför ofta mer formaliserade än motsvarande svenska och medarbetare i dessa länder ger sällan frivilligt, utan uppmaning uppifrån, information från sig.

Så, “this is how we do it in Sweden” är just hur vi gör det i Sverige, men sällan självklart något som skulle fungera effektivt i andra länder. Och det är alls inte säkert att det fungerar ens i länder med samma ekonomiska utvecklingsnivå som Sveriges. Lika lite som franska, indiska eller kinesiska organisationslösningar och arbetssätt av oss svenskar förväntas fungera i Sverige. Insikt om ett annat lands dominerande värderingar och vad det betyder i förhållande till svenska lösningar hjälper svenska företag och organisationer att snabbare komma till fruktbara lösningar och resultat när de arbetar internationellt.

/ Lars H. Bruzelius

Majkrönikan är skriven av EFLs styrelseordförande Lars H. Bruzelius. Förutom att vara doktor i företagsekonomi har Lars mångårig erfarenhet som managementkonsult såväl nationellt som internationellt med uppdrag inom en mängd branscher.

EFL_MRS_C_Lars_Bruzelius_8702_267x400px

Lars H. Bruzelius


EFLs reflektionskrönikor
Varje månad låter vi någon eller några av våra medarbetare låta tankarna flöda fritt kring aktuella ämnesområden och utmana aktuella tankebanor. Tanken är att tillsammans med er lufta ”sanningar” och få igång fruktsamma tankar och diskussioner.

Utvecklas på EFL
Tycker du att detta låter spännande? För företagsanpassade lösningar välkommen att kontakta Per Malmberg:
per.malmberg@efl.se
046-222 68 44

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

4 × tre =